Foxfire Sphinx and Foxfire Xander

Igår fick jag ett telefonsamtal från Camilla på Kvarnsjölidens Kennel som ju skulle ha lånat Xan för parning av tiken Tindra. Det blir tyvärr inget av med det längre då det snackats om att det var en dålig parning eftersom båda hundarna har lösa svansar. Detta gör mig väldigt besviken då Xan har en väldigt välbiuren svans. Jag har dessutom nu suttit och gått igenom alla hans kritiker från officiella utställningar och där är endast 3 domare som kommenterat att han har lågt ansatt svans. Men om man läser så är det ännu fler som tycker att han har en bra svans och bär den väl. Visst när han var yngre kunde han fälla den vid tillfällen och kan än idag göra det ibland när han står med morfar och väntar på sin tur men då är det ju endast för att han är uttråkad.
När svansen ligger över ryggen bär han den otroligt tajt och fint så vem det än är som snackat om detta så tycker jag det hade varit bättre om ni tagit det direkt med Camilla eller med mig så kunde ni ha fått rätt info. Börjar fundera om det inte är något annat som ligger bakom det hela. Har ni nått att gnälla på över Xan så finns det väll värre saker än hans svans. Som hans kohasighet som jag är väl medveten om, eller hans avsaknad av en tand som jag oxå varit öppen med. Jag har inga problem med att vara öppen om mina hundar och berätta vad ni än vill veta till skillnad mot vissa som mer än gärna döljer dåliga saker om sina hundar.

Det har ju varit mycket snack om mina hundar förr och då var det Sin som fick ta skit. Den gången var det en enda människa som vågade vara ärlig och ta det hela med mig själv och det uppskattar jag även om vi inte alltid ser lika på olika saker.
Men som sagt är det nått som nån stör sig på mina hundar så varsågod och berätta det så kanske jag kan förklara eller hjälpa till och ändra er uppfattning.
Som min syster och jag diskuterat så finns det värre saker inom vår ras att tänka på än just det med svansen om det inte är så att vi ska börja diskutera det faktum att en del hundar börjat få väldigt korta svansar. Något som oroar mig är mentaliteten. Dom ska kunna vara hanterbara men jag vill banne mig inte ha några översociala människoälskande dårar då hade jag köpt mig en golden eller labrador. Jag vill inte heller ha en superreserverad hund som inte går att hantera utan en som är ett lagom mellanting lite som Xan som varken älskar eller hatar folk utan mest tycker att dom är onödiga att bry sig om. Jag vill absolut inte heller ha några hanhundsaggressiva pojkar i mitt hushåll och den dagen någon av mina grabbar börjar bete sig illa mot andra hanar i utställningsringen är den dagen jag slutar ställa dom omgående tills jag fått ordning på det igen.

Som jag känner just nu är jag otroligt trött på allt inom vår ras. Jag har sen tidigare bestämt mig för att om jag ska skaffa en ny eurasier i framtiden så ska det vara en son efter Xan med pappa Sins kropp och Xans mentalitet. Jag kan även tänka mig en ny son efter Sin om det skulle bli aktuellt i framtiden men annars får det vara för min del. För det är inte många uppfödare som har riktigt samma syn på vad en riktig eurasier är som jag eller som är så pass öppna och ärliga att jag litar på att binda mig till dom för resten av hundens liv då jag gillar att ha kontakt med uppfödare för råd och tips lika som jag tycker det är jättekul att få en chans att följa mina älskade "barnbarn" och ev hjälpa och stötta dom om det behövs. Det finns ett fåtal förrutom Ulla-Carin men det är inte många.

Det får bli allt för denna gång. Nu ska jag istället njuta av mina älskade pojkar som är dom bästa pojkar som finns och som alltid kommer vara mitt livs stora kärlekar.
Ha det gott Jenny, Sin och Xan.

Nu var det länge sen sist jag skrev jag vet. Vi har visserligen haft strul med vårt mobila bredband och enbart haft 2G en längre tid, men idag fungerade 3G äntligen igen. Så nu tänkte jag att det var hög tid att sätta sig ner och berätta lite om vad vi pysslar med och planerar inför framtiden. På hemmafronten har vi fullt upp med renovering av mitt och grabbarnas egna vardagsrum. Tidigare har vi haft 2 rum som varit tvrum och datarum/bibliotek. Men nu har vi öppnat upp så det blir ett enda stort rum och när vi väl blir klara så kommer det säkerligen bli kanonbra. Det tar dock tid då pappsen har mycket annat att göra oxå och min hälsa inte tillåter att jag jobbar med det så värst mycket eller länge åt gången.
Annars blir det mycket vila blandat med cykelträning och skogspromenader för grabbarna.

Framöver blir det en del utställningar som ni kan se på planer och Xan som nu äntligen mognat tillräckligt ska till våren få äran att betäcka sin första tik. Tiken i fråga är Kvarsjölidens Tindra och finns kvar på kenneln. Så är ni intresserade av en avkomma efter min lilla goding så kontakta då Camilla på Kvarnsjölidens kennel så hoppas vi att Xan kan se till att det blir ett par gullungar där i vår.

Slutligen kanske ni har uppmärksammat att vår gamla bildsida försvunnit. Men då pixbox som vi använt oss av ska lägga ner har vi nu avslutat de kontot och gått över till att använda webs eget galleri. Än så länge finns det inte så många bilder där då de flesta bilderna på grabbarna ligger på vår externa hårddisk men det lär säkerligen fyllas på framöver så håll utkik.

Ha det gott,

Jenny Sin och Xan!

Hejsan hoppsan, länge sen sist. Får skylla på hälsan som gör att jag inte riktigt orkar med att prioritera att blogga här  .
Men nu ska vi i alla fall berätta lite om dagen idag. Xan och jag har under våren och hösten gått på ännu en omgång appellkurs. För ngr veckor sedan gjorde vi så vår debut på appelltävling med mindre bra resultat. Har inte en eurasier lust att göra det mamma ber om så gör han inte det. Speciellt inte om denna eurasier heter Xan och är envisare än en åsna  .
Idag var det så dags igen att pröva på då det var inofficiellt KM på hemmaklubben Oskarshamns BK. Tyvärr har min trötthet och värk varit rejäl denna vecka inför det hela så träningen har fått ligga nere lite men igår fick Xan i alla fall ett spår och genomgång på större delen av momenten och det gick ju sådär. Därför var inte förhoppningarna så värst höga inför dagen utan det fick bli en kul dag och bra träning för oss.
Det började ju med spår där Xan villade bort sig och vände sig om mot publik och domare istället och vimsade i största allmänhet så vi fick bryta. Tävlingsledaren bad min dock hämta in pinnarna och när nästa tävlande gått halva sitt spår bredvid oss så gav jag mig ut i vårt spår igen med Xan i halsband och koppel istället och efter bara ett fåtal meter for nosen ner och han spårade superfint mitt i spårkärnan. Had elite bråttom och gick förbi första pinnen men tvärvände efter bara ngr steg och pekade ut den åt mig med nosen. Sen fortsatte han och tog vinkeln jättefint och rakt på pinne nr två. Vid sista vinkeln tappade han bort sig lite och sista sträckan flummade han ngt men vi tog oss tillbaka med alla pinnarna och jag svor lite för mig själv att han inte gjorde så direkt. Men vi får helt enkelt träna på att ha publik när vi spårar så kanske det blir bättre.

Sen var det bara att ge sig tillbaka till klubben för lydnadsdelen. Budföring har Xan aldrig fått lära sig så det avstår vi men resten av momenten kör vi. Först ut platsliggning där han var lite slö ner men skötte sig super som vanligt. Han har dock fått för sig att resa sig när jag är på väg tillbaka vilket ju inte gör nått i bruks men ska vi testa på lydnaden nån gång så måste jag få ur honom det först annars blir det rejäla minuspoäng där. Sen blev det ju lite väntan på vår tur och då prövade jag lite linförighet vid sidan om och då gick han som en kratta. Trots det så skärpte han till sig på plan och lyckades få poäng i alla fall och redan där visste jag att vi höjt oss från föregående tävling vilket ju var mitt huvudsakliga mål. Sen lyckades vi oxå få poäng på platsläggandet (läggande under gång), där jag märkte att han blev seg i starten och mkom efter mig. Så när jag sa ligg slängde jag ett öga bakåt och såg att han stod kvar först så jag gick vidare och tänkte att jaha där sket det sig. Men vänder mig så om och ser att han ligger ner och yes så glad jag blev. Även inkallning lyckades vi skrapa ihop ngr poäng på trots att jag fick köra rejäla dubbelkommandon. Men sen var det slut för vår del på poäng då han inte vill apportera nått som nån annan dreglat på och hoppet inte lockade idag. Jag vet dock att han kan det för igår visade han att han förstått det hela med hopp-sitt-hopp när vi tränade med vårt eget hinder på gräsmattan. Så nu ska jag bara få honom att göra det på tävling oxå.

Visserligen var det ju snälla poäng av domarna idag då det var inofficiellt och dom som dömde var vår egen kursledare S-G och klubbens ordförande Göran. Men man får vara glad ändå. Nu ska vi ta en liten kort paus från det hela och ägna oss åt lite viltspår ett tag framöver så Sin oxå får ha lite kul. Han älskar ju viltspår och vem vet kanske kan vi träna ordentligt och testa på ett anlagsprov med honom framöver. Vi får se om vi orkar med det eller inte. Annars har jag ju anmält grabbarna till lite utställningar igen då det inte är så många nu under vinterhalvåret så man får passa på när det finns möjlighet för att hålla det uppe så gott det går.

På återseende och ha det så gott!
Jenny, Sin och Xan

Ja idag är jag väldigt glad och stolt. Jag kan inte riktigt sluta le ska jag erkänna. Idag har vi nämligen varit i Ronneby och ställt ut grabbarna igen. Det har varit mycket utställningar denna sommar och det märks positivt nog på Sin. Han börjar bli så duktig på officiella nu att det ibland är en ren fröjd att ställa honom. Visst har han fortfarande sina dåliga dagar men när han sköter sig så ger det genast utdelning. Sen eurasierhelgen har han fortsatt sköta sig och tog ju ytterligare ett ck i Tvååker där han även blev 3bhkl med reservcert.

Idag slog han till på nytt och vann ökl med ck och blev sen 2bhkl efter en underbart snygg championhane från Danmark, Daqela's Cayenne, och tog därmed sitt första cert och även reservcacib. Tänk jag som i ringen framför domarbordet kände mig övertygad om att vi enbart skulle få VG och kände mig nöjd med det då Sin var lite väl reserverad för min smak mot domaren. Nu hade vi tur att dagens domare inte brydde sig om det utan verkade gilla Sin rejält ändå  . Även lillpojken Xan skötte sig super precis som vanligt och fick faktiskt enligt mig bättre kritik än pappa Sin. Fast domaren sa när han placerade hanarna i bhkl att han gärna hade sett att Xan vart ngr större så det var väll därför pappa Sin slog honom idag. Men Xan fick som ni förstår ck och blev 3bhkl med reservcert. Så jag gick ut ur ringen med ett riktigt stort leende på läpparna. Grabbarna fick ju även vara med i en uppfödargrupp idag igen och där fick vi oxå toppenkritik och 1 med HP. Vi valde dock att åka hem innan finalerna då vi anser att vi inte har nån chans i finalen ändå och dessutom var det klibbigt hett och äckligt. Så det var skönare att få sätta sig i en bil med ac och åka hemåt istället.

Nackdelen med alla dessa utatällningar i sommar är att dom slitit rejält på min hälsa och det börjar bli dags för mig att inse att jag snart kommer få skära ner på min största hobby då jag inte orkar med det på samma sätt längre utan att bli helt slut och få fruktansvärd värk i kroppen. Försäkringskassan har nu oxå beviljat mig sjukersättning istället vilket betyder att jag numera är "sjukpensionär". Detta betyder ju oxå att min ekonomi försämras drastiskt och jag inte kommer ha råd med lika mycket utställningar och annat kul med hundarna framöver. Istället får jag börja sålla och prioritera lite vilka som känns som det kan ge mest för min och grabbarnas del. Det kan det dock vara värt att äntligen få ha fått en bekräftelse på att jag är så pass sjuk som jag och mina läkare sagt i många år nu och att jag nu i lugn och ro kan fokusera på att ta det lugnt och försöka bli bättre om det går. Min önskan är ju att nån dag bli så pass bra igen att jag kanske kan börja jobba ev lite deltid i alla fall. För inte är det roligt att bara gå hemma hela dagarna utan att orka med allt som man vill göra. Då är det tur att jag har mina älskade grabbar. Dom gör livet så mycket lättare och gladare att leva trots trötthet och värk

Nu kan dom dock inte göra mycket för att hålla mamma vaken längre utan nu trillar jag snart ihop av trötthet så nu ska dom få gå ut en sista gång och få kvällsmat innan vi kryper ner i vår snarklåda som vi kallar sängen

Ha det gott Jenny, Sin och Xan!

Så har då årets stora event rasspecialen gått av stapeln med tillhörande umgänge och skratt. Pappsen och jag packade in oss och hundarna i fredags em och körde upp till Vimmerby där vi mötte upp våra vänner och samkörde upp mot Degernäs Camping. Där fick vi äran att bo ihop med Ylva och Mårten plus Ebony och Heike. Tack för en jättetrevlig helg vänner  .  Det blev ganska tidigt i säng för min del på fredagkvällen då jag skulle upp och följa med Rose-Marie och Benji plus Tina och Zeb på MH under lördagen vilket var väldigt kul då jag gick med under alla MH på fm. Väl tillbaka vid stugan blev det en snabb lunch med pappsen och sen somnade jag en stund. Kvällen spenderade vi med att äta grillbuffé uppe på herrgården tillsammans med våra vänner vilket var passande då det regnade som bara den. Sen gick vi tillbaka ner till campingen och umgicks lite mera och drack lite gott.

Slutligen blev det så äntligen söndag och vi tog plats i vårt tält vid ringside. För första gången skulle jag få ta det lugnt och koncentrera mig på mina pojkar och bara ställa hund och ha trevligt efter att ha hjälpt till på alla eurasierutställningar jag hittills varit på. Extra kul var det ju att vi hade en tysk domare i år på hanarna då ju rasen kommer från Tyskland.

Först ut som vanligt av mina var ju Sin och han skötte sig så bra och jag blev så stolt över honom då jag knappt behövde hålla i honom mer än för att förhindra att han skulle sätta sig ner vid genomkänning. Han fick excellent och jag bytte grabb med pappsen för att visa upp Xan. Han skötte sig som vanligt exemplariskt och fick även han excellent så pappsen fick springa med honom i konkurrensen och jag tog tillbaka Sin igen.

Så började urgallringen och Xan försvann bland dom första men Sin var kvar bland dom 4 sista i ringen som skulle placeras. När hon sen pekade ut att han skulle bli 2a blev jag överlycklig och sen fick han så äntligen sitt första CK och min lycka var total.  Äntligen fick jag höra från en domare det jag hela tiden vetat att han är av certkvalite  . I bhkl hade jag sen inga större förhoppningar då det var många snygga grabbar med men vi klarade första gallringen och var bland dom 7 bästa vilket jag är mycket nöjd med.

Sen skulle vi ju även få ihop en uppfödargrupp för Ulla-Carin och eftersom Xan var den som kom sämst till så fick han stå över och istället kompleterades vår vanliga grupp av Grim som ägs av Annika. Om jag inte minns helt fel var det 7 el 8 uppfödargrupper med och Foxfire vann, Yippie  . Grattis Ulla-Carin till ett bra jobb som uppfödare då ju alla dina Foxfirehundar fick excellent och sen blev bästa uppfödargrupp.

Vi gratulerar även våra vänner Tina och Zeb som blev 4 i ökk och Rose-Marie och Benji som slutade som BIM. Tack för en jättetrevlig helg.

Ha det gott, Jenny, Sin och Xan!

Är supertrött efter en lång utställningshelg men så lycklig och stolt över mina vackra och underbara grabbar att jag bara måste få berätta lite snabbt hur helgen varit.

Det började igår lördag då vi åkte upp till Västervik för en liten inofficiell utställning och umgänge med härliga vänner och hundar. Det var strålande solsken och varmt och skönt även om det var i varmaste laget. Jag hade anmält båda grabbarna då det är bra övning för dom även om det bara är Sin som behöver övningen. Pappa fick hjälpa till att springa med Xan så jag kunde koncentrera mig på Sin även om jag ställde Xan oxå. Jag hade inga större förhoppningar då vi blivit slagna av de andra vackra hundarna våra vänner har hittills under vårens få utställningar. Men det är ändå roligt att komma ut och umgås. Båda grabbarna fick fina kritiker som finns under deras respektive inoff utställningssida. Xan blev sämsta hane i ökl men Sin fick äran att ta förstaplatsen för dagen och enda HP:t i klassen. Sen var det bhkl där vi ställde mot vackra Benji och han slog även honom och blev bästa hane. När han sen sprang hem BIR-rosetten oxå var jag jätteglad och ganska nöjd med dagen. Självklart satt vi kvar då det även blev en uppfödargrupp med mina båda grabbar plus Benji och Zeb. Självklart fick dom 1a med HP och gick till finalen. Grattis U-C som fick en superkritik på vår grupp  . Gruppfinalerna var så snart alla raser i gruppen var färdigdömda vilket uppskattas på små inofficiella. Även där fick Sin springa upp i topp och jag vart ännu gladare och sken ikapp med solen vid det laget. I finalen sen så dömde båda domarna för dagen tillsammans och där märktes det att den manliga domaren i motsatt ring inte var förtjust i vår ras då dom är lite reserverade ibland och uppfödargruppen fick nöja sig med att bli 2a. Så jag hade inga större förhoppningar om att placera mig i BIS, men vår domare måste ha gillat min kille rejält och fått med honom då han stod kvar bland dom sista 4 hundarna och slutade som BIS4a för dagen  Jissa om jag vart glad och stolt då över mina vackra kille som stod så snyggt och skötte sig så bra trots den enorma hettan som var ute vid det laget i solen. Bilder kommer att dyka upp under morgondagen måndag.

Så idag var det så dags att ge sig upp tidigt för att åka till Hässleholm på INT utställning istället med båda grabbarna. Dom var inte så glada åt att behöva ge sig upp redan vid 4.15, fast det var inte jag heller. Dom kunde däremot sova i bilen ner det gjorde inte jag. Väl på plats satte vi oss tillrätta vid ringen för dagen och väntade på att få vårt egna utställningstält som jag beställt och skulle få levererat till plats. Det var skönt att ha det idag då solen stekte och det inte fanns många moln i sikte. Grabbarna la sig tillrätta och somnade en stund till i väntan på att det skulel bli vår tur. Även idag träffade vi trevliga människor att prata med och även många nya bekantskaper så det var kul. Det var 3 andra hanar anmälda så vi skulle ju få lite konkurrens. När det så var dags för vår ras upptäckte vi att varken juniorhanen el unghundshanen fanns på plats och så var det bara en konkurrent kvar som var riktigt snygg. Sin går ju alltid först av mina och var fortfarande lite för påverkad av gårdagen och var inte riktigt på humör att bli pillad på igen utan sjönk ihop lite väl mycket för domare Tina Permos smak och fick nöja sig med ett Very Good. Så jag bytte snabbt hund och lät Sin följa med pappa till tältet och sova vidare medan Xan visade upp sig istället. Han började med att hälsa på domaren innan han ville springa och sen stod han så fint och bra genom bedömningen som bara han kan när han är på rätt humör. Naturligtvis fick han excellent och sen fick han även springa upp först i kk och fick CK. Automatiskt blev han ju då även bästa hane och fick så äntligen sitt första cert och cacib  . Då sken jag nog värre än solen så glad blev jag och var nära på att fälla en tår. Tänk vilket sätt att fira 3-års dagen på egentligen. I BIR/BIM ställdes han mot en underbar championtik och fick se sig slagen. Men det gjorde absolut ingenting för då kunde vi åka hem i bra tid istället. Det tar ju trots allt 3h enkel resa att köra. Så gissa om det var en glad och stolt mamma som satte sig i bilen hem. Tror nog även att min älskade pappa var stolt och glad även om både han och jag tycker att Sin är den vackraste av våra 2 grabbar. Men han var inte på rätt humör idag och jag hoppas att hans tur kommer snart ändå. Då han verkligen förtjänar det.

Nu ska vi vila upp oss ordentligt och har bestämt oss för att strunta i att åka till Vallentuna nästa helg trots att Xan är anmäld och betald. Men det blir för jobbigt utan vi vilar på lördagen och nöjer oss med en liten inofficiell i Växjö på söndagen istället. Xan kommer få gott om chanser att plocka fler cert framöver ändå, det lovar vi  .

Ha det gott Jenny, Sin och Xan!

Äntligen kan man tycka, när jag nu skriver lite om vad som hänt på sistone hos oss. Grabbarna och jag har som många säkert redan upptäckt flyttat tillbaka hem till pappa Krister. Vi har nu bott här hemma på landet i många månader och inser att det är här vi trivs bäst. Speciellt eftersom min hälsa inte alltid är den bästa. Jag lider nämligen av ME-syndromet som även kallas för kroniskr trötthetssyndrom. Utöver det har jag även fibromyalgi. Detta gör att jag inte riktigt orkar med allt jag skulle vilja göra. Efter många års sjukdom har jag dock lärt mig att spara på krafterna till speciella tillfällen såsom utställningar el lydnadstävlingar med grabbarna. Jag tror oxå att grabbarna faktiskt får mig att må betydligt bättre än om jag inte hade haft dom. Kanske eftersom dom är dom absolut mest underbara, fantastiska och bästa grabbar man kan önska sig  .

Jag är så glad och stolt att jag har dessa underbara hundar i mitt liv och sen alla vänner som jag fått genom att jag äger dom och kommer ut på kurser, utställningar och lydnadstävlingar. Vi ser nu fram emot att förhoppningsvis komma igång på allvar med utställningarna igen efter att ha haft en viloperiod över hösten och vintern. Kanske får vi träffa på just er på nån av dom oxå.

Slutligen vill Sin, Xan och jag skicka en hälsning till alla Sins avkommor med ägare runt om i landet och även utanför landets gränser. Det vore jättekul med en hälsning nån gång ibland från er och få veta hur ni har det och om det händer nått kul i era liv. Vår mailadress hittar ni på framsidan.

Ha det gott Jenny, Sin och Xan!

Länge sen.

Grabbarna och jag har haft fullt upp på sistone. Sin och jag har varit ute och tävlat lydnad igen på hemmaplan och då blev vi 2a klubbmästare. Nu tränar vi för fullt näst intill dagligen inför fortsatta tävlingar. Var och när kan ni se på plans-sidan.

Sen har vi och Pyret (vår lilla katt) även flyttat från lantlivet hos pappa till en egen lägenhet i stan. Vi delar en 3a tillsammans med min systerdotter Emmelie. Ena sidan av lägenheten vilar ut mot en av bargatorna i stan och den andra vilar ut mot en egen innergård som vi delar med de andra boende i huset. Där finns det lite land så vi kan odla egna grönsaker och plantera lite blommor om vi vill. Bästa av allt är att vi bor längst ner och har en egen uteplats.

Bilder finns på vår pixboxsida som du kommer till när du klickar på pictures.

Systerdottern och jag har även utökat vår lilla familj med två små flickmöss som heter Ella och Iris. Ella med bur fick hon av en vän och sen köpte vi Iris som sällskap till henne.  Den som visar mest intresse för dom små flickorna är faktiskt Xan som gärna står och tittar på dom när de springer runt i sitt lilla hjul på kvällarna då vi tar fram buren på soffbordet en stund för att vänja dom vid oss.

Nu ska vi fixa till oss och ha lite fredagsmys.

Ha det gott,

Jenny, Sin och Xan!

Så äntligen tar jag mig tid och ork att uppdatera lite här i bloggen oxå.

I helgen som varit har pappsen och jag varit iväg på inofficiell utställning med båda grabbarna i Åtvidaberg. Det var en bra dag då båda grabbarna kom hem med HP och fina kritiker. Sin kom 2a i bhkl och slogs endast av dagens BIR och dessutom BIS vinnande hund Foxfire Loke Barneyson. Xan kom 4a (sist) men jag är jättenöjd ändå då han fick en bra, fin kritik med för första gången vägvinnande steg. Vår cykelträning verkar ha gett effekt så den fortsätter inför kommande utställningar.

När vi kom hem till Oskarshamn igen steg Xan och jag på bussen mot Kalmar och senare även Nybro för att bli upphämtade för vidare färd till Blackneck's kennel och träning där. Xan har gjort stora framsteg och kampade nu bra med Jonas. Sen fick vi även hjälp med att börja lära honom att skälla vilket han tyckte var jätteskoj. Svansen gick som bara den på Xan.

Tyvärr blev Xan stursk av denna frånvaro från pappa Sin och mopsade upp sig vid hemkomst igår em. Hela kvällen och natten har han morrat mot Sin när han kommer för nära och varit allmänt grälsjuk och har fått sig en och annan tillrättavisning av mamma. Turligt nog är Sin en bra hane som tagit det hela med ro och visat sin son att det fortfarande är han som bestämmer här hemma utan att det blivit bråk. Nu framåt em här hemma börjar läget återgå till det normala igen.

Men detta har fått mig att fundera lite och jag har därför nu bestämt att Xan inte kommer gå i avel än på 1 år eller 2 minst för att låta honom växa på sig lite både kroppsligt och mentalt för att förhindra att det ska skapa problem mellan mina grabbar.

Båda två är ju fortfarande unga och har många år kvar som dugliga avelshanar ändå.

Nu ska vi dock bara njuta av lugnet här hemma och förbereda oss inför kommande helger då vi hoppas att Sin äntligen ska få visa hur snygg och bra han är så han får sitt första ck nån gång och ett cert på det vore inte dumt. Men vi har ju några snygga konkurrenter så vi får väll se hur det går.

Ha det gott Jenny, Sin och Xan!

I helgen var det så äntligen dags för Triplen i Jönköping. Jag och Xan hade sällskap av min systerdotter Emmelie och vår vän Göran och hans malle Nemo som Emmelie visar i ringen. Göran i sin tur hade ordnat med en stor fin husbil så vi kunde vara på plats hela helgen. Vi åkte upp i lördags morse och Emmelie och jag gick in och kollade av våra ringar medans Göran checkade in på campingen.

Först ut var Xan och jag som hade fått domarbyte precis dagarna innan från finska Juha Kares till bulgariska Denis Kuzelj. Xan skötte sig bra precis som han brukar och fick nöja sig med en 2a.  Så vi flyttade över till Emmelie och Nemos ring där även Nemo fick nöja sig med en 2a för dagen då domare Sonny Ström tyckte han var för liten.

På kvällen åt vi underbart god grillad mat inne på området och avslutade med lite kortspel och cider innan vi somnade gott.

Söndagen hade vi ingen brådska upp då jag och Xan skulle vila och Nemo skulle ut sent i sin ring. Det gick dock betydligt bättre denna dag för Emmelie och Nemo inför domare Petra Junehall. De fick en 1a med ck och blev sen 2a bästa hane med R-cacib. Jag fick oxå ångra att jag inte anmält Xan då alla eurasier visst fått 1a av vår domare Nils-Arne Törnlöv. Så vi får testa honom i framtiden om tillfälle dyker upp.

Även denna kväll var vi inne på området och avnjöt deras grillade mat som smakade utmärkt efter en lång och varm dag.

Slutligen var det så måndag och Nemo skulle in någorlunda tidigt i sin ring så vi gick upp lite tidigare och åt frukost inan vi gav oss in på området. Denna dag hade Nemo och Emmelie samma domare som vi hade på lördagen Denis Kuzelj och han gillade oxå Nemo som fick 1a med ck och sen blev 2a bästa hane med R-cacib. Därefter gick vi bort till eurasierringen där det började närma sig vår tur. Det var bara att byta koppel på Xan och borsta till honom lite innan eurasierna skulle börja. Vår domare för dagen var Stefan Sinko från Slovenien som gillade Xan betydligt bättre. Så vi fick 1a och blev sen placerade på 3e plats i kk utan ck dock.  Efter att ha hämtat ut lite rosetter gav vi oss tillbaka till campingen och bytte om inan vi letade oss ner till Vättern och lät grabbarna svalka av sig i vågorna. Xan tyckte det var jätteskönt och strunta fullkomligt i att det slog in stora vägor mot stranden. Det enda som var otäckt var när det kom en bakifrån när han var på väg in till stranden igen då fick han fart. Men han var lika snabb ut igen och skulle försöka äta upp vågorna min lilla knaspojke. Synd bara att jag lämnade kameran vid husbilen.

När vi så slutligen gav oss av hemåt åkte vi först bort till Biltema där jag inhandlade mig en ny cykel likadan som den jag fick stulen för ett par år sedan. Så nu blir det gott om cykelträning framöver för att få upp grabbarnas steg vilket dom älskar båda två.

Ha det gott, Jenny, Sin och Xan!